Europav�g E18 Muurla-Lojo
Upphandlingsprocessen
Kommunikationsministeriet
str�var inom sitt f�rvaltningsomr�de till att utveckla upphandlingsf�rfarandena
och verksamhetss�tten vid investeringar, vilket ger m�jlighet att utnyttja
planerarnas och entrepren�rernas innovationer och produktutvecklingsarbetet och
d�rigenom f�rb�ttra b�de f�rvaltningsomr�dets och branschens produktivitet
och l�nsamhet. I upphandlingsmodellerna f�r investeringar str�var man till st�rre
helheter, som omfattar planering, byggande, sk�tsel och underh�ll. Dessa
projekt �r sk. helhetsserviceprojekt och upphandlingen av dem kallas f�r
livscykelmodell.
I
livscykelmodellen uts�tter en statlig myndighet eller annat offentligt samfund,
i egenskap av best�llare, helhetsservicen f�r konkurrens. I helhetsservicen
ansvarar serviceproducenten f�r projektets byggplanering, finansiering,
byggande samt f�r sk�tsel och underh�ll under en l�ng avtalsperiod. Avtalet
som tecknas mellan best�llaren och serviceproducenten kallas f�r serviceavtal.
Under
avtalsperioden har serviceproducenten drifts- och nyttjander�tt till projektets
markomr�de f�r att genomf�ra helhetsservicen. Efter avtalsperioden �verg�r
investeringen i best�llarens �go och besittning. Serviceproducenten �r
skyldig att utf�ra samtliga arbeten, �tg�rder samt anskaffningarna av
material och tillbeh�r som �r n�dv�ndiga f�r att prestera den avtalade
helhetsservicen. Serviceproducentens prestationsskyldighet b�rjar d�
serviceavtalet tr�der i kraft. Serviceproducenten ansvarar f�r att
investeringen finns till f�rfogande fr�n det att den tas i bruk till
avtalsperiodens slut.
Principen
f�r livscykelmodellen
(pdf)
V�gf�rvaltningens
projekt E18 Muurla-Lojo�sen har inlett ett upphandlingsf�rfarande f�r att med
ett serviceavtal bygga Europav�g E18 (riksv�g 1) avsnittet Muurla-Lojo till
motorv�g och underh�lla den. I upphandlingsf�rfarandet till�mpas en
livscykelmodell, som �r en finsk till�mpning av den internationella
PPP-modellen (Public Private Partnership). Avtalsperioden �r 25 �r, d.v.s. fr�n
�r 2005 till �r 2030.
I statens
f�rsta till�ggsbudget �r 2004 har en best�llningsfullmakt p� ca 700
miljoner euro f�reslagits, varav andelen f�r byggandet har ber�knats till ca
335 miljoner euro. Betalningarna till entrepren�ren b�rjar d� v�gen eller en
del av den �ppnas f�r trafik. M�lsatta tidpunkter d� motorv�gen skall �ppnas
f�r trafik �r:
- avsnittet
Muurla-Lahnaj�rvi h�sten 2008
- avsnittet Lahnaj�rvi-Lojo h�sten 2009
Upphandlingstidtabell
(jpg)
Livscykelmodellen
- en finsk PPP-till�mpning
Regeringens finanspolitiska
ministerutskott besl�t i februari 2004 att en livscykelmodell skall anv�ndas
som upphandlingsmodell f�r motorv�g E18 Muurla-Lojo.
Livscykelmodellen �r en
finsk till�mpning av den internationella PPP-modellen (Public Private
Partnership), som baserar sig p� offentliga och privata sektorns partnerskap
och d�r best�llaren best�ller en servicehelhet av serviceproducenten. Avtalet
som tecknas mellan best�llaren och serviceproducenten kallas f�r serviceavtal.
I livscykelmodellen ansvarar serviceproducenten f�r projektets byggplanering,
finansiering, byggande samt f�r sk�tsel och underh�ll under en l�ng
avtalsperiod. Best�llaren betalar en serviceavgift. V�gtullar anv�nds inte.
Avtalsperioden �r 25 �r, d.v.s. i projektet Muurla-Lojo fr�n �r 2005 till �r
2030.
Under avtalsperioden har serviceproducenten drifts- och nyttjander�tt
till projektets markomr�de f�r att genomf�ra helhetsservicen. Efter
avtalsperioden �verg�r investeringen i best�llarens �go och besittning. Best�llaren
definierar i f�rsta hand projektet enligt kraven p� serviceniv�er och delvis
som tekniska krav p� konstruktionerna. Serviceproducenten �r skyldig att utf�ra
samtliga arbeten, �tg�rder samt anskaffningar av material och tillbeh�r som
�r n�dv�ndiga f�r att prestera den avtalade helhetsservicen.
Serviceproducentens prestationsskyldighet b�rjar d� serviceavtalet tr�der i
kraft. Serviceproducenten ansvarar f�r att investeringen finns till f�rfogande
fr�n det att den tas i bruk till avtalsperiodens slut. Anv�ndningen av
livscykelmodellen ger b�ttre m�jlighet �n tidigare att utnyttja planerarnas
och entrepren�rernas innovationer och produktutvecklingsarbetet och d�rigenom
f�rb�ttra b�de f�rvaltningsomr�dets och branschens produktivitet och l�nsamhet.
|