V�g E18 framsida

Milj�n 

M�let med trafikledsmilj�n och arkitekturen �r att behandla naturen fink�nsligt och s� lite som m�jligt. V�gen skall byggas enligt en h�gklassig E18-trafikledsarkitektur, d�r principerna �r naturenlighet och ekologisk h�llbarhet. Gr�nt i kombination med bl�tt och vitt �r f�rgsymbolerna f�r Europav�g E18.

 V�gen splittrar betydande naturomr�deshelheter och �ndrar natur- och kulturlandskapet. Konsekvenserna lindras effektivt med tunnlar, v�gdragning samt med landskaps- och milj�broar. Stora naturv�rden har i projektplaneringen inverkat p� m�nga olika detaljer, som medf�r s�rdrag och begr�nsar byggandet. De centrala s�rdragen �r.

• Grundvattenskydden i Suomusj�rvi och Lempola planskilda anslutningar

• De m�nga omr�dena d�r det f�rekommer flygekorre kr�ver specifika, lindrande �tg�rder och begr�nsar tidtabellerna.

• Byggnadsbegr�nsningarna vid vattenbyggnadsobjekten under fiskarnas lektider och f�glarnas h�ckningstider.

• Ytvattenrening och bem�strad avledning till recipienten.

• En omfattande bullerbek�mpning.

Genom att skona skogen i s� stor utstr�ckning som m�jligt i flygekorrens revir str�var man till att trygga livsf�rh�llandena f�r flygekorrar. Ih�liga tr�d som flygekorrarna anv�nder som boplatser och vegetationen i n�rheten av tr�den bevaras. V�gens balanslinje har s�nkts i m�n av m�jlighet vid de omr�den d�r det f�rekommer flygekorrar, s� att de l�ttare kan ta sig �ver v�gen. F�r kompletterande planteringar anv�nds huvudsakligen asp och �deltr�d. Tr�dplantorna skall vara av olika storlek och tillr�ckligt stora.

I anslutning till projektet byggs det omfattande och effektiva bullerskydd. Skydden anl�ggs huvudsakligen med terr�ngutformningar. Med �verskottsmassorna kan bullerskydden ��verdimensioneras� och en h�gre m�lniv� tryggas. Bullervallarna �r drygt tio meter h�ga p� de h�gsta st�llena. Genom att beakta de naturliga terr�ngformerna, kan vallarna utformas s� att de ser m�jligast naturliga ut. P� h�ga bankar eller d�r de geotekniska f�rh�llandena �r sv�ra f�resl�s bullerstaket eller bullerr�cken. F�r att bevara vyerna har bullerstaketen och bullerr�ckena �tminstone till en del f�rslagits genomskinliga. Bullerstaket och �r�cken har huvudsakligen planerats p� broar eller d�r grundl�ggningsf�rh�llandena �r sv�ra (d�lig b�righet) och d�r v�rdefulla naturobjekt hindrar att bullerskydden anl�ggs med terr�ngutformning.

Centrala milj�objekt (pdf)