Meddelande 25.9.2002

Vägförvaltningen och Trafikskyddet påminner bilisterna om att risken att råka ut för en hjortdjursolycka ökar på hösten och i början av vintern. Enligt statistiken sker de flesta hjortdjursolyckorna i september - oktober. Också siffran för sommaren är hög. De flesta hjortolyckorna däremot sker under årets sista månader.

Olycksrisken ökar förutom på grund av älgjakten, som inleds i början av oktober, också av djurens rörlighet under brunsttiden och av att de söker sig tillbaka till sina övervintringsställen samt av att den ljusa tiden blir kortare. Risken att råka ut för en olycka är störst i gryningen och skymningen, speciellt under de två första timmarna efter solnedgången.

Enligt Vägförvaltningens olycksregister inträffade det 5 269 hjortdjursolyckor i fjol, av vilka 3 046 var älgolyckor. Antalet olyckor har 2,5-faldigats sedan början av 1990-talet. I olyckorna dog i fjol tio personer och 390 skadades. På basis av statistiken för början av året kan man inte förvänta sig någon förbättring av de dystra siffrorna.

På grund av den stora älgstammen har det beviljats ett rekordantal jaktlicenser i höst, upp till 85 000 älgar får fällas. Redan senaste höst fälldes flera älgar än vanligt, cirka 67 000. En minskning av älgstammen minskar för sin del olyckorna. Effekterna av höstens älgjakt syns dock mera tydligt först i olyckstalen för 2003.

Bilisternas försiktighet, vaksamhet och förutseende inställning har stor betydelse för förebyggandet av olyckorna. Trafikskyddet påminner om att största delen av älgolyckorna sker vid höga hastigheter. Vid tre dödsolyckor av fyra har hastigheten varit minst 100 km/h.

De viktigaste metoderna för väghållaren att förhindra älgolyckor är fortfarande att varna för älgar, röja vägkanterna och bygga viltstängsel. Viltstängsel byggs främst längs motorlederna, där de kan byggas sammanhängande på långa sträckor. Visserligen medför detta också problem i och med att djuren styrs in på helt nya stråk.

Också den stora allmänheten har kommit med otaliga uppfinningar för att hålla älgarna och bilisterna åtskiljs, men någon hållbar lösning tycks inte hittas. De skrämselmetoder som verkade lovande när de presenterades, såsom älgspeglar och urin från vargar, har efter försök visat sig vara utan effekt.

Det nyaste inom branschen är under- och överfarter för djur samt automatiska varningar försedda med hastighetsdetektorer. Erfarenheterna av underfarterna är goda, men eftersom de är en dyr lösning torde de knappast vinna terräng i snabb takt. De kan byggas främst i samband med vägförbättringar och anläggandet av nya vägar. Effekten av automatiska varningar har för sin del minskat av att trafikanterna reagerar på varningarna bara i liten utsträckning. Hastigheterna sänks inte just alls i dagsljus och varningarna anses lätt vara onödiga om man inte själv ser djuret.

Närmare uppgifter: Trafiksäkerhetsingenjör Juhani Mänttäri, Vägförvaltningen tel. 0204 22 2503 informationschef Rolf Gabrielsson, Trafikskyddet tel. (09) 4174 7422, samt vägdistrikten och Trafikskyddets distriktsbyråer.